Vanliga frågor

 

 

Allmänna frågor 

Vad är bostadsdatasystemet?

Bostadsdatasystemet är ett system som infördes i Finland 2019 och dit samlas småningom kompletta uppgifter om ägande, pantsättning och begränsningar som gäller aktielägenheter, såsom bostäder och bilplatser. En elektronisk ägaranteckning ersätter aktiebrev på papper vid byte av aktielägenheter och som säkerhet för lån. Dessutom innehåller bostadsdatasystemet grundläggande uppgifter om husbolag, aktier och lägenheter som besitts med aktier. 

Varför behövs ett bostadsdatasystem?

Bostadsdatasystemet förbättrar tillgängligheten och tillförlitligheten av uppgifter och ägaranteckningar som gäller bostadslägenheter. Tidigare har det inte funnits tillgång till jämförbara, centraliserade och omfattande uppgifter om husbolag, aktielägenheter i husbolag, ägande eller pantsättning av aktielägenheter. Centraliserade uppgifter tillgodoser många informationsbehov i samhället och gör det möjligt att utveckla e-tjänsterna. 

Vilka uppgifter lagras i bostadsdatasystemet?

I systemet lagras grundläggande uppgifter om husbolag och aktielägenheter samt om ägande, pantsättning och begränsningar som gäller aktielägenheter.

För fysiska personer med finsk personbeteckning lagras namn och personbeteckning när ägandet registreras. I annat fall lagras uppgifter om födelsetid, nationalitet och hemadress utöver namnuppgiften. Om ägaren är en organisation, lagras uppgifter om firmanamn och företags- och organisationsnummer. 

Om en aktielägenhet har en elektronisk ägaranteckning, är det möjligt att registrera en pantsättning för lägenheten på panttagarens ansökan. Dessutom är det möjligt att i registret föra in uppgifter om vissa begränsningar, såsom utmätningar eller änkas/änklings besittningsrätt.

Varifrån inhämtas uppgifter till bostadsdatasystemet?

Nya husbolag som grundats 2019 eller senare bildas elektroniskt i Patent- och registerstyrelsens e-tjänst. Därifrån överförs uppgifterna om aktielägenheterna och deras första ägare direkt till bostadsdatasystemet. Sedan en aktielägenhet har grundats ingår den i bostadsdatasystemet och har en elektronisk ägaranteckning. 

Gamla bolag som grundats före 2019 överförs till bostadsdatasystemet i två steg. Den första åtgärden är att husbolaget överför aktieboken och uppgifterna om inlösenklausuler till bostadsdatasystemet före utgången av 2023. Överföringen är obligatorisk för bostadsaktiebolag och frivillig för ömsesidiga fastighetsaktiebolag.

När aktieboken har överförts till bostadsdatasystemet, ska varje aktieägare ansöka om elektronisk registrering av ägande och om makulering av aktiebrev hos Lantmäteriverket. 

 

Överföring av aktiebok

Frågor om överföring av aktiebok finns på Vanliga frågor om överföring av aktiebok.

 

Till husbolag

Hur överförs uppgifter om gamla husbolag till bostadsdatasystemet?

Gamla husbolag som grundats före 2019 överför själva sina aktieböcker till bostadsdatasystemet. Husbolag som inte använder ett disponentsystem kan göra överföringen via tjänsten för överföring av aktiebok. Om ett husbolag anlitar en professionell disponent, bör bolaget kontakta disponenten.

Överföringen är obligatorisk för bostadsaktiebolag och frivillig för ömsesidiga fastighetsaktiebolag.

Hur säkerställs det att ett husbolag har överfört uppgifterna om aktieboken till bostadsdatasystemet? 

Överföring av aktiebok är en lagstadgad skyldighet för husbolag. Lantmäteriverket tar inte ut en avgift för överföring av aktiebok om husbolaget överför aktieboken inom utsatt tid. Från och med år 2024 tas en avgift ut för överföring av aktiebok https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/aktuellt/andringar-i-lantmateriverkets-priser-fran-och-med-112024. Efter överföringen övergår ansvaret för förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket.

Hur ska nya husbolag förfara?

Nya husbolag som grundats efter den 1 januari 2019 upptas automatiskt till bostadsdatasystemet. Uppgifterna överförs direkt från Patent- och registerstyrelsen till bostadsdatasystemet, och husbolaget behöver inte vidta några separata åtgärder. Den elektroniska ägaranteckningen ersätter de fysiska aktiebreven.

Hur ska husbolag som grundats genom ändring av bolagsform göra?

Ett bolag som är grundat som ett annat bolag eller ett andelslag och som ändras till ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag ingår inte automatiskt i bostadsdatasystemet efter ändringen av bolagsformen, även om ändringen av bolagsformen har gjorts efter den 1 januari 2019. Bolaget ska överföra aktieboken för att kunna ingå i bostadsdatasystemet och kan inte utebli från systemet. Aktieboken ska överföras utan dröjsmål efter att ändringen av bolagsformen har registrerats.

Kan bostadsdatasystemet användas vid husbolagets administrativa uppgifter, t.ex. sammanställning och utskick av protokoll och möteskallelser?

Efter överföringen av en aktiebok är det Lantmäteriverket som ansvarar för förvaltningen av aktieboken. Husbolaget får uppgifter om aktieboken och aktieägarnas kontaktuppgifter från bostadsdatasystemet.

Ärenden som gäller förvaltning av husbolaget, till exempel möteskallelser och protokoll, sköts även framöver i bolagets system.

Vad ska vi göra om uppgifterna om husbolagets representant inte är riktiga i handelsregistret?

Uppgifterna om representanterna uppdateras via Patent- och registerstyrelsens webbplats.

Vilka uppgifter lämnas från bostadsdatasystemet till husbolaget när en aktielägenhet byter ägare? Ska den nya ägaren fortfarande lämna uppgifter till husbolaget eller disponenten, t.ex. uppgifter om vederlagsansvaret?

Anmälan om ägarbyte som skickas till bolaget innehåller information om den nya ägaren, förvärvet och förvärvsdatumet. Den nya ägaren ska kontakta husbolaget för att de administrativa ärendena ska bli skötta.

Ska husbolagen framöver lämna kontaktpersonernas uppgifter till Lantmäteriverket, t.ex. uppgifter om byte av disponent eller styrelsens ordförande?

Uppgifterna om de ansvariga personerna i husbolagen inhämtas alltid från handelsregistret och bolagen ska uppdatera dem via Patent- och registerstyrelsens e-tjänst. Dessutom är det viktigt att uppdatera husbolagens kontaktuppgifter, såsom e-postadresser, i handelsregistret.

Var kan jag meddela min ändrade adress när mitt husbolag redan har överförts till bostadsdatasystemet?

Adressändringen görs med en blankett som finns i tjänsten suomi.fi och som man kan skriva ut och skicka till Lantmäteriverket.

Tänk på att om du har en spärrmarkering som utfärdats av en myndighet och du inte kan meddela en säker adress för husbolaget till bostadsdatasystemet, ska du meddela den nya adressen direkt till disponentbyrån. Husbolaget får från bostadsdatasystemet endast den säkra adress som uppgetts till systemet.

Får husbolagets e-postadress som anges under bolagets kontaktuppgifter i handelsregistret vara en icke offentlig adress?

Husbolagets kontaktuppgifter som finns i handelsregistret är offentlig information. De kontaktuppgifter som finns i handelsregistret ska alltid vara aktuella. E-postadress är ingen obligatorisk uppgift, men om ett husbolag vill ha meddelanden från bostadsdatasystemet på e-post, ska e-postadressen uppges till handelsregistret.

Någon historik anges inte i systemet, men enligt lagen ska bolagens historik vara dokumenterad för tio år. Ska husbolagen fortfarande upprätthålla historik? 

Ägaruppgifter antecknas i bostadsdatasystemet först efter att aktieboken förts över. Husbolaget ska ha historik över de tidigare aktieägarna till aktielägenheterna för tio föregående år. Tio år räknas för varje lägenhet från det datum då en ny ägare registreras i aktieboken i bostadsdatasystemet.

Hur utfärdar ett bostadsaktiebolag ett disponentintyg när aktien har varit som objekt för ett beslag eller en säkringsåtgärd då när aktieboken har överförts och aktien ännu inte har en elektronisk ägaranteckning?

Från och med den 15 februari 2023 kommer information om beslag och säkringsåtgärder att finnas med på aktiebokutskriften och via gränssnitt, under förutsättning att Lantmäteriverket har fått denna information från bostadsaktiebolaget när aktieboken överförts eller från Utsökningsverket efter att aktieboken har överförts.

Till vilken adress skickar husbolaget en kallelse till bolagsstämma till aktieägaren?

Husbolaget använder aktieägarnas kontaktuppgifter (post- eller e-postadress) som finns i bostadsdatasystemet för att skicka en kallelse till bolagsstämma. Aktieägarens kontaktuppgift som finns i bostadsdatasystemet är den post- och/eller e-postadress som husbolaget meddelat i samband med överföringen av aktieboken eller aktieägaren själv meddelat till Lantmäteriverket. (Ett undantag från huvudregeln finns under nästa fråga.)

Om både postadressen och e-postadressen finns i bostadsdatasystemet, bestäms sättet att skicka kallelsen på basis av lagen om bostadsaktiebolag och bolagsordningen.

Bör man i dessa fall skicka en kallelse till bolagsstämma till den nuvarande kända ägaren i disponentsystemet eller den föregående ägare som senast antecknats i aktieboken och vars uppgifter finns i bostadsdatasystemet?

Kallelsen till bolagsstämma ska skickas till den nuvarande aktieägare som lagt fram en pålitlig utredning om sitt ägande och angett sina kontaktuppgifter till husbolaget innan kallelserna till bolagsstämma skickades.

 

Även om man inte kunnat skicka kallelsen, har den nya ägaren rätt att delta i bolagsstämman om hen lägger fram en pålitlig utredning om sitt ägande senast vid bolagsstämman. Om utredningen innehåller många dokument, såsom i situationer som gäller dödsbo, bör utredningen skickas till bolaget i god tid före bolagsstämman. Här är det fråga om en undantagssituation där den nya ägarens kontaktuppgifter inte kan vara i bostadsdatasystemet förrän aktieägandet har registrerats elektroniskt. Efter överföringen av aktieboken är utgångspunkten att aktieägarnas aktuella kontaktuppgifter finns i bostadsdatasystemet.

Om aktieägarens e-postadress finns i bostadsdatasystemet, kan husbolaget skicka en kallelse till bolagsstämma per e-post?

Ja. Om både postadressen och e-postadressen finns i bostadsdatasystemet, bestäms sättet att skicka kallelsen på basis av lagen om bostadsaktiebolag och bolagsordningen.

Var får husbolaget aktieägarens kontaktuppgifter? Vad om aktieägaren är död?

Husbolaget får en lista över aktieägarnas kontaktuppgifter avgiftsfritt från tjänsten för överföring av aktiebok (länk: informationstjänsten för husbolag som övergått till bostadsdatasystemet).  Om du använder disponentsystemet, kontakta din systemleverantör: du kan hämta de aktuella kontaktuppgifterna till husbolagets aktieägare från bostadsdatasystemet med hjälp av disponentsystemet. Obs! Om ägandet finns i den avlidnas eller dödsboets namn, hämtas de kontaktuppgifter till aktieägarna i dödsboet som meddelats till bostadsdatasystemet alltid från det ovannämnda systemet.

Aktieägaren meddelar en uppdaterad e-postadress till husbolaget efter överföringen av aktieboken. Vad ska husbolaget göra?

Be aktieägaren meddela e-postadressen till Lantmäteriverket med kontaktuppgiftsblanketten för aktieägaren. Meddela aktieägaren att nu efter att administrationen av husbolagets aktiebok har överförts till Lantmäteriverket, hämtar husbolaget aktieägarnas kontaktuppgifter i fortsättningen från bostadsdatasystemet och därför räcker det inte längre att meddela endast husbolaget.

Till vilken adress skickar husbolaget vederlagsfakturor efter bytet av aktieägaren?

Avsikten är att aktieägarnas kontaktuppgifter i fortsättningen bevaras i bostadsdatasystemet där husbolaget får den adress som husbolaget skickar vederlagsfakturor till. Husbolaget kan dock ha fått den nya ägarens kontaktuppgifter för sändande av vederlagsfakturor från den nya ägaren eller fastighetsmäklaren redan före registrering av äganderätt i bostadsdatasystemet. I detta fall skickar husbolaget vederlagsfakturor till den adress som meddelats till husbolaget.

Ömsesidiga fastighetsaktiebolag och bostadsandelslag

Kommer uppgifterna om gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag också att överföras till det elektroniska registret på samma sätt som uppgifterna om bostadsaktiebolag?

Vid behov kan gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag som grundats före 2019 registrera sig i bostadsdatasystemet. I så fall ska bolaget göra en ändring av bolagsordningen, dvs. förse bolagsordningen med en bestämmelse om att aktierna i bolaget har skrivits in i det aktielägenhetsregister som avses i lagen om ett bostadsdatasystem.

Efter att ändringen av bolagsordningen har registrerats ska bolaget överföra förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket. 

Är ömsesidiga fastighetsaktiebolag som bildats efter 1.1.2019 tvungna att ansluta sig till bostadsdatasystemet?

Nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag ingår automatiskt i bostadsdatasystemet.

Gäller lagen om ett bostadsdatasystem bostadsandelslag?

I detta skede gäller reformen endast bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Enligt den information som finns i dag kommer bostadsandelslagen att anslutas till bostadsdatasystemet vid en senare tidpunkt.

 

Aktiebrev

I vilket skede makuleras det fysiska aktiebrevet?

Lantmäteriverket makulerar det fysiska aktiebrevet när ägandet första gången registreras i bostadsdatasystemet på elektronisk väg. Aktieägaren ska lämna in det fysiska aktiebrevet till Lantmäteriverket tillsammans med ansökan om registrering. De kan skickas per post eller lämnas in på Lantmäteriverkets kundserviceställe. Observera att aktiebrevet är ett värdepapper som du bör välja ett säkert leveranssätt för. Mera information finns exempelvis på Postens webbplats. 

Kan jag ändå få ett papper som bevis på mitt ägande? Hur kan jag visa att jag äger en aktielägenhet?

Framöver visas ägandet genom en elektronisk ägaranteckning. Ägaruppgifterna visas i bostadsdatasystemet. När aktielägenheten har en elektronisk ägaranteckning, kan en privatkund avgiftsfritt via Lantmäteriverkets e-tjänst se de grundläggande uppgifter om de lägenheter som kunden äger.

Hos Lantmäteriverket kan du beställa en aktielägenhetsutskrift som visar uppgifter om den elektroniska ägaranteckningen, pantsättningarna och begränsningarna för aktielägenheten. Läs mer om beställning av utskrifter på Lantmäteriverkets webbplats. 

Hur ska jag göra om jag vill få det makulerade fysiska aktiebrevet och behålla den som minne?

I ansökan om registrering av äganderätt ställs frågan ”Vill du att aktiebrevet återlämnas efter att brevet makulerats?”. När du kryssar för ”Ja”, skickar Lantmäteriverket tillbaka det makulerade aktiebrevet till kontaktpersonen.

Lantmäteriverket tar ut en avgift enligt prislistan för återlämnande av ett makulerat aktiebrev eller ett interimsbevis.

Kan aktieägaren konvertera aktiebrevet till en elektronisk anteckning utan att det är fråga om köp? 

Ja. Aktieägaren kan ansöka om registrering av sin rätt omedelbart efter att husbolaget har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet. Aktieägaren är dock tvungen att ansöka om registrering av äganderätt inom tio år efter att aktieboken har överförts. 

Vad ska jag göra, om mitt fysiska aktiebrev har förkommit?

Om det fysiska aktiebrevet har försvunnit eller blivit förstört, ska du ansöka om makulering av aktiebrevet hos tingsrätten. Om makulering av aktiebrevet har sökts innan bolaget har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet, ska bolaget ge ett nytt aktiebrev eller åtminstone ett interimsbevis i stället för det dödade brevet.

Om makulering har sökts efter överföringen av aktieboken, behöver bolaget inte längre utfärda ett nytt aktiebrev i stället för det dödade brevet. Då ska du foga ett domstolsbeslut om makulering av aktiebrevet till ansökan om registrering av äganderätt. 

Vårt husbolag har aldrig haft några tryckta aktiebrev eller interimsbevis och kommer heller aldrig att låta trycka/utfärda sådana. Hur kan ägandet registreras efter att aktieboken överförts?

En ägare som är införd i aktieboken ansöker om registrering av ägande utifrån en utredning från husbolagets beslutsföra styrelse. Styrelsens utredning är endast avsedd för registrering av en i aktieboken införd ägares ägande och kan inte överföras på samma sätt som ett aktiebrev eller ett interimsbevis. Utifrån utredningen kan en aktieägare som är införd i aktieboken registreras i bostadsdatasystemet, antingen som ägare till en enskild aktiegrupp eller som ägare till bolagets hela aktiestock. Utredningen ska vara skriftlig, daterad och undertecknad av medlemmarna i husbolagets styrelse, och av utredningen ska det framgå att ett aktiebrev och ett interimsbevis om aktiegruppen inte har tryckts respektive utfärdats. Av utredningen ska det dessutom framgå vem den i aktieboken införda ägaren är. Det räcker med att ett beslutsfört antal (vanligtvis mer än hälften) styrelsemedlemmar undertecknar utredningen. Styrelsens beslutanderätt framgår av bolagsordningen. Disponenten har inte befogenhet att avge en utredning. Eftersom det före 1992 inte var obligatoriskt att trycka aktiebrev, har bolaget inte nödvändigtvis några aktiebrev och därmed heller inga interimsbevis.

Elektronisk registrering av aktier för husbolag som registrerats 1.1.1992 eller senare kan inte göras med styrelsens utredning eftersom dessa bolag har skyldighet att låta trycka aktiebreven. Om bolaget inte har låtits trycka aktiebreven, kan husbolagets styrelse i stället för dem ge aktieägarna interimsbevis för registrering av ägande. Interimsbevisen ska vara undertecknade av den beslutförda styrelsen.

Läs mer om ändringar i bolagsordningen. 

Om vi uppdelar bolagets lokaler, t.ex. bilplatserna eller gårdskarlsbostaden, i aktier, behöver vi låta trycka aktiebrev?

Ett husbolag som är grundat före 2019 och som ännu inte har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet: I en sådan situation ska husbolaget alltid först göra en ändring av bolagsordningen på Patent- och registerstyrelsen. Husbolaget ska trycka ett aktiebrev om nya aktiegrupper eller i stället ge ett interimsbevis till aktieägaren. Sedan överför husbolaget aktieboken. Den första ägaren av aktierna registreras i bostadsdatasystemet på ansökan av aktieägaren.

Läs mer om ändringar i bolagsordningen. 

Bostadsaktiebolaget är grundat före 2019. Det är ett RS-objekt. Måste aktiebrevet utfärdas om RS-förfarandet inleds först 2019 eller senare?

Aktiebreven behöver inte låta tryckas om bostadsaktiebolaget (byggherren) gör följande: Husbolagets aktiebok (stiftande delägare som aktieägare) överförs först till bostadsdatasystemet. Därefter ansöker de stiftande delägarna om registrering av sin äganderätt med stöd av en redogörelse som husbolagets beslutsföra styrelse utfärdat eller interimsbevis beroende på om husbolaget har registrerats 1.1.1992 eller senare (elektronisk registrering av aktier i gamla husbolag som registrerats 1.1.1992 eller senare kan inte göras med styrelsens redogörelse eftersom dessa bolag har skyldighet att låta trycka aktiebreven).

Därefter inleds ett RS-förfarande, och RS-banken anmäler RS-begränsningarna till bostadsdatasystemet. Efter förfarandet anmäler RS-banken ägarna till systemet.

 

Registrering av äganderätt och samtycke

Vad ska aktieägaren göra?

Först överför gamla husbolag som grundats före 2019 själva sina aktieböcker till bostadsdatasystemet. Därefter ansöker aktieägaren om registrering av ägandet vid Lantmäteriverket inom 10 år från överföringen av aktieboken. 

Om aktierna byter ägare före detta, är det bra att beakta att det är obligatoriskt att registrera den nya ägarens ägande inom två månader efter överlåtelsen. Lantmäteriverket makulerar det fysiska aktiebrevet samtidigt som ägandet registreras.

Hur vet jag om mitt husbolag redan överfört aktieboken?

När aktieboken för ditt husbolag har överförts till bostadsdatasystemet, informerar husbolaget aktieägarna om detta. Du kan med disponenten eller Lantmäteriverkets kundservice kontrollera huruvida ditt bostadsbolags aktiebok redan har förts in i bostadsdatasystemet.

Hur söks registrering av ägande?

Registrering av ägande ska sökas med ansökan.

När en aktielägenhet har en elektronisk anteckning i bostadsdatasystemet, behöver köparen ett samtycke av säljaren för att kunna registrera sitt ägande. Om aktielägenheten inte har någon elektronisk ägaranteckning, registreras äganderätten utifrån anteckningen om överlåtelse i aktiebrevet. Då ska det ursprungliga aktiebrevet eller ett interimsbevis bifogas ansökan.

Med hjälp av Lantmäteriverkets ärendehanteringshjälp kan du enkelt kontrollera hur registrering av ägande görs i olika situationer.

Hur ansöker jag om registrering av ägande när mitt aktiebrev står som säkerhet för ett lån i banken?

Om lägenheten har ställts som säkerhet för ett lån, kan du komma överens med banken om att banken för din räkning och med ditt samtycke ska sköta de åtgärder som behöver vidtas i anslutning till registreringarna och makuleringen av aktiebrevet. 

Behöver jag separat ansöka om registrering av ägande av en bilplats?

Om en bilplats förvaltas med en separat aktiegrupp, ska registrering av ägande sökas på samma sätt som för en aktielägenhet. Då har bilplatsen ett separat aktiebrev. 

Om bilplatsen hör till de lokaler som besitts med lägenhetens aktiegrupp, behöver registrering inte sökas särskilt. Objekt som besitts med en aktiegrupp visas i bolagsordningen och aktielägenhetsutskriften. 

Efter köpet ansökte jag om registrering av ägandet till bostadsdatasystemet. Mitt ägande har registrerats, men jag är inte ännu inskriven i aktieboken. Får jag delta i husbolagets bolagsstämma?

Ja, det får du. Registreringen av ägandet är avgörande, inte aktieboksanteckningen.  

Vad händer om säljaren inte ger sitt samtycke till en elektronisk ägaranteckning efter köpet?

Att säljaren inte ger sitt samtycke efter köpet motsvarar i dag i sak att säljaren inte överlåter aktiebrevet. Precis som i fråga om överlåtelse av aktiebrevet kan parterna i samband köpet komma överens om när samtycket ska ges. Om säljaren bryter mot överenskommelsen, kan köparen i sista hand väcka talan för att förplikta säljaren att överlåta aktiebrevet eller att framöver ge sitt samtycke.

Säljarens samtycke kan även visas genom att en kopia av köpebrevet och säljarens kontaktuppgifter lämnas i samband med ansökan så att säljaren vid behov kan höras. Det är viktigt att ordna samtycket redan vid köptillfället. 

Vilka är sanktionerna om registreringen av ägandet inte sker inom utsatt tid?

En föreskriven tidsfrist för ansökan om registrering gäller endast den första överlåtelsen efter överföring av aktieboken. Beroende på situation är denna frist två månader antingen efter att köpebrevet undertecknats eller äganderätten överförts. Om ansökan lämnas in för sent, höjs registreringsavgiften med 20 procent för varje begynnande tvåmånadersperiod som ansökan blir försenad. Om registrering av ägande inte har sökts inom tio år efter överföringen av aktieboken, upphör aktieägarens rätt att delta i bolagsstämman.

Efter den första registreringen och makuleringen av aktiebrevet finns det ingen föreskriven tidsfrist för registrering av förvärvet. Registrering av äganderätt är dock en förutsättning för att få utöva de rättigheter som aktierna ger, till exempel att delta i bolagsstämman och att pantsätta aktierna. 

Det nya ägandet bör registreras omedelbart. På så sätt kan ägaren säkerställa bland annat att den förra ägaren inte längre kan överlåta eller pantsätta aktielägenheten. Registrering av ägande eller av pantsättning sker med samtycke av den ägare som är införd i bostadsdatasystemet.

Vad kostar registrering av ägande i bostadsdatasystemet?

Det gällande priset för registrering av ägande anges på Lantmäteriverkets prislista.

Jag äger fem aktielägenheter i ett bolag. Är jag tvungen att betala registreringen av ägande separat för varje lägenhet?

Ja.

Om jag aldrig ska sälja min aktielägenhet och inte vill anteckna lägenheten i några register, måste jag ändå delta i systemet?

Ja, men den som äger en aktielägenhet behöver inte vidta några omedelbara åtgärder till följd av att bostadsdatasystemet införs. En enskild aktieägare ska handla på samma sätt som tidigare fram till dess att husbolaget överfört aktieboken. Först efter detta kan ägandet av en enskild aktielägenhet registreras i det elektroniska systemet.

Registrering av äganderätten måste ansökas om inom 10 år efter överföringen av aktieboken, varefter aktieägaren inte längre behöver förvara aktiebrevet och betala de kostnader som detta medför och slipper risken för att aktieboken ska gå förlorad.

Offentlighet, tillförlitlighet och sekretess

Är uppgifterna i bostadsdatasystemet offentliga?

Uppgifterna i bostadsdatasystemet är i huvudsak offentliga. Offentlighet är dock inte lika med obegränsad tillgång till uppgifterna. Systemet innehåller personuppgifter och bestämmelser om utlämnande av personuppgifter utfärdas genom lag. 

Husbolagens aktieböcker är offentliga handlingar. I övrigt lämnas uppgifter i bostadsdatasystemet ut för de ändamål som fastställs i lag.

Mer information om aktiebok och Handboken om lägenhetsinskrivning.

På vilket sätt säkerställs det att bostadsdatasystemet är robust och tillförlitligt?

Bestämmelser om förvaltning av bostadsdatasystemet finns i lag. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om förfarandet för registrering och om förutsättningarna för registrering samt om vilka uppgifter som ska registreras i bostadsdatasystemet.

Registrering av ägande och av pantsättningar är myndighetsarbete. De uppgifter om ägande, pantsättningar och begränsningar som förts in i registret garanteras offentlig tillförlitlighet. Till exempel fastighetsägaruppgifterna har redan i flera årtionden endast funnits i ett elektroniskt register. 

På vilket sätt beaktas GDPR (EU:s allmänna dataskyddsförordning) när uppgifter skickas per e-post?

Lantmäteriverket skickar sekretessbelagda uppgifter och uppgifter som innehåller personbeteckningar som krypterad e-post via en nedladdningstjänst eller en gränssnittstjänst.

Hur får man information om en kund med spärrmarkering och förbud mot adressutlämning?

Se sidan Informationtjänster.

 

Informationstjänster

Hur får jag uppgifter från bostadsdatasystemet?

Uppgifter lämnas ut från bostadsdatasystemet via olika e-tjänster och i form av utskrifter. Läs mer on informationtjänster.

Vad är aktiebok?

Med aktiebok avses ett bolags sammandrag av de uppgifter om aktier, aktielägenheter, aktieägare och begränsningar införda i aktieboken som finns i bostadsdatasystemet. Nya aktieägare antecknas i aktieboken när äganderätten har registrerats och en utredning om betald överlåtelseskatt erhållits.

Se mer information och exempel på Lantmäteriverkets webbplats.

Varför visas inte ägaruppgifter i aktieboken?

Det kan finnas flera skäl till att ägaruppgifter saknas.

  1. Överlåtelseskattedeklarationen saknas och/eller skatten har betalats med felaktiga uppgifter.

    I samband med registreringen av den nya ägaren avförs den gamla ägaruppgiften ur aktieboken. Den nya ägaren antecknas i aktieboken först efter det att hens äganderätt har registrerats och en utredning om överlåtelseskatten har erhållits. Vanligen beror avsaknaden av ägaruppgiften i aktieboken på att en utredning om överlåtelseskatten inte har fåtts av Skatteförvaltningen och därför har en anteckning inte gjorts i aktieboken. I praktiken har den nya ägaren inte gjort en överlåtelseskattedeklaration och/eller betalat överlåtelseskatten med korrekta uppgifter. Läs mer om att betala överlåtelseskatten på Skatteförvaltningens webbplats.
     
  2. Spärrmarkering och förbud mot adressutlämning.

    Ägaranteckningen kan saknas i aktieboken även om den nya ägaren har ansökt om registrering av ägandet och skött överlåtelseskatten.  Då kan det vara fråga om en kund som har spärrmarkering eller förbud mot adressutlämning och vars namn inte visas i den offentliga aktieboken eller på ett utdrag ur (den offentliga) aktieboken. En sådan persons namn och säkra adress visas endast i den aktiebok som är avsedd för husbolaget. Om en säker adress saknas visas uppgiften ”Adress: ej tillgänglig”.

  3. En ändring av bolagsordningen gjord av husbolaget. Läs mer om ändringar i bolagsordningen

Vad är aktielägenhetsutskrift?

Med aktielägenhetsutskrift avses en utskrift om en enskild aktiegrupp. Utskriften innehåller grundläggande uppgifter om aktiegruppen och de uppgifter om ägande, pantsättningar och begränsningar som är införda i bostadsdatasystemet. Ägarnas kontaktuppgifter ingår inte i utskrifterna. 

Se mer information och exempel på Lantmäteriverkets webbplats.

Varför visas inte ägaruppgifter på aktielägenhetsutskriften?

Det kan finnas flera skäl till att ägaruppgifter saknas. I allmänhet beror avsaknad av ägaruppgifter på att det ännu inte har sökts en elektronisk ägaranteckning för aktielägenheten.

Gamla husbolag som grundats före 2019 överförs till bostadsdatasystemet i två steg. Först överför husbolaget förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket och sedan ansöker aktieägaren om en elektronisk ägaranteckning för sin aktielägenhet. Ägaruppgifterna visas på aktielägenhetsutskriften först efter att en elektronisk ägaranteckning har registrerats för aktielägenheten och det fysiska aktiebrevet har makulerats på Lantmäteriverket. Före detta är aktiernas form på utskriften Aktiebrev och under Äganderätter anges ”Inga äganderätter har antecknats i aktielägenhetsregistret”.

På aktielägenhetsutskriften för ett nytt husbolag som grundats 2019 eller senare finns en automatisk ägaranteckning, varvid aktiernas form på utskriften är Elektronisk anteckning. Om det på utskriften ändå finns noteringen ”Inga äganderätter har antecknats i aktielägenhetsregistret” under Äganderätter, kan orsaken till att ägaruppgifterna saknas vara att husbolaget gjort en ändring av bolagsordningen. Efter ändringen av bolagsordningen registreras ägaruppgifter antingen på husbolagets anmälan eller på ägarens ansökan. Läs mer om situationer där bolagsordningen ändras på sidan Ändringar av bolagsordningen.

Hur får man information om en kund med spärrmarkering och förbud mot adrning?

Se sidan Informationtjänster.

Hur kommer bostäder som ägs av dödsbon att visas i bostadsdatasystemet? 

Huruvida uppgifter om aktieägare i oskiftade dödsbon visas i bostadsdatasystemet eller inte beror på om en aktielägenhet fortfarande besitts med ett fysiskt aktiebrev eller om aktielägenheten redan har en elektronisk ägaranteckning.

Om husbolaget har överfört aktieboken, men aktielägenheten besitts med ett fysiskt aktiebrev, visas uppgifterna om ägaren i aktieboken på det sätt som husbolaget har lämnat uppgifterna i anslutning till överföringen av aktieboken till bostadsdatasystemet. 

Det är endast den avlidne som kan vara införd som ägare av aktielägenheten i aktieboken, eller utöver den avlidne

  • delägare i ett oskiftat dödsbo samt representant för dödsboet 
  • delägare i ett oskiftat dödsbo
  • representant för ett oskiftat dödsbo.

Om en aktielägenhet har en elektronisk ägaranteckning och det oskiftade dödsboet innehar en ägarandel efter att dödsboets ägande registrerats, visas den avlidne och alla dödsbodelägare samt kontaktuppgifter för en eventuell representant i bostadsdatasystemet. 

Vad kostar utskrifter ur bostadsdatasystemet?

Prislistan finns på Lantmäteriverkets webbplats.
 

Aktiegruppsbeteckning

Hur skapas aktiegruppsbeteckningar och när?

Aktiegruppsbeteckningen är en kod på 16 tecken som identifierar varje aktiegrupp. De två första tecknen är alltid bokstäver och resten en blandning av bokstäver och nummer, till exempel KRD7AR4QP2NRHP97.

Aktiegruppsbeteckningar skapas när ett nytt bolag bildas i Patent- och registerstyrelsens e-tjänst. För gamla bolag skapas aktiegruppsbeteckningar när aktieboken har överförts till bostadsdatasystemet. Om husbolaget skapar en strukturerad bolagsordning i Patent- och registerstyrelsens e-tjänst redan före överföring av aktieboken, skapas aktiegruppsbeteckningarna i samband med detta.

 

Hur påverkar en ändring av bolagsordningen registreringar i bostadsdatasystemet?

Husbolaget gjorde en ändring av bolagsordningen. Vad måste husbolaget, banken eller aktieägaren göra för att uppdatera registreringarna i bostadsdatasystemet?

Hur ändringen av bolagsordningen inverkar på registreringarna i bostadsdatasystemet beror på husbolagets utgångsläge och innehållet i ändringen av bolagsordningen. Se anvisningarna för de vanligaste situationerna.

Husbolaget gjorde en ändring av bolagsordningen. Var kan jag kontrollera om aktiegrupperna och registreringarna i bostadsdatasystemet är uppdaterade?

Du kan kontrollera den aktuella situationen på utskrifter ur bostadsdatasystemet: aktieboken och aktielägenhetsutskriften.

I samband med en gammal aktiegrupp som upphört i handelsregistret finns följande text i aktieboken och på aktiegruppens aktielägenhetsutskrift: ”Bolagsordningen har ändrats dd.mm.åååå. Uppgifterna är inte ännu uppdaterade i bostadsdatasystemet.”

De aktiegrupper som ändrats vid ändringen av bolagsordningen finns i bostadsdatasystemet utan ägaruppgifter eller visas på utskrifter först efter att man har ansökt om registrering av ägande och ansökan är anhängig. Mer information om informationstjänster.

Vårt husbolag planerar en ändring av bolagsordningen. Måste Lantmäteriverket kontaktas innan ändringen av bolagsordningen registreras?

Nej, Lantmäteriverket behöver inte kontaktas. Husbolaget ska registrera ändringen av bolagsordningen i PRS:s tjänst, varefter husbolaget, banken och/eller aktieägaren uppdaterar ägar-, pantsättnings- och begränsningsuppgifterna till Lantmäteriverket. Se exempel på de vanligaste situationerna.

Hur mycket kostar det att uppdatera registreringarna i bostadsdatasystemet?

Prislistan bestäms enligt avgiftsförordningen. Se avgifterna för registreringar av aktielägenheter på Lantmäteriverkets webbplats. I regel tillämpas styckeprissättning, men om vissa villkor är uppfyllda kan timprissättning också tillämpas. Mer information om timprissättningen finns i prislistan.

Det fanns ett fel i vårt husbolags bolagsordning vid den ursprungliga registreringen. Vi har nu rättat bolagsordningen och ändringen är registrerad hos PRS. Vad ska jag göra?