Vanliga frågor

 

Tio vanliga frågor

Bostadsdatasystemets innehåll och omfattning

Ömsesidiga fastighetsaktiebolag och bostadsandelslag

Överföring av aktiebok

Till husbolag

Aktiebrev

Registrering av äganderätt och samtycke

Offentlighet, tillförlitlighet och sekretess

Informationstjänster

Aktiegruppsbeteckning

 

Tio vanliga frågor 

Vad är bostadsdatasystemet?

Bostadsdatasystemet är ett system som infördes i Finland 2019 och dit samlas småningom kompletta uppgifter om ägande, pantsättning och begränsningar som gäller aktielägenheter, såsom bostäder och bilplatser. En elektronisk ägaranteckning ersätter aktiebrev på papper vid byte av aktielägenheter och som säkerhet för lån. Dessutom innehåller bostadsdatasystemet grundläggande uppgifter om husbolag, aktier och lägenheter som besitts med aktier. 

Vilka uppgifter lagras i bostadsdatasystemet?

I systemet lagras grundläggande uppgifter om husbolag och aktielägenheter samt om ägande, pantsättning och begränsningar som gäller aktielägenheter.

För fysiska personer med finsk personbeteckning lagras namn och personbeteckning när ägandet registreras. I annat fall lagras uppgifter om födelsetid, nationalitet och hemadress utöver namnuppgiften. Om ägaren är en organisation, lagras uppgifter om firmanamn och företags- och organisationsnummer. 

Om en aktielägenhet har en elektronisk ägaranteckning, är det möjligt att registrera en pantsättning för lägenheten på panttagarens ansökan. Dessutom är det möjligt att i registret föra in uppgifter om vissa begränsningar, såsom utmätningar eller änkas/änklings besittningsrätt.

Är uppgifterna i bostadsdatasystemet offentliga?

Uppgifterna i bostadsdatasystemet är i huvudsak offentliga. Offentlighet är dock inte lika med obegränsad tillgång till uppgifterna. Systemet innehåller personuppgifter och bestämmelser om utlämnande av personuppgifter utfärdas genom lag. 

Husbolagens aktieböcker är offentliga handlingar. Du kan inhämta uppgifter om en aktiebok genom att beställa aktieboken hos Lantmäteriverkets kundservice eller genom att ta del av boken på Lantmäteriverkets serviceställe. En offentlig aktiebok innehåller uppgifter om namnen på ägarna av aktielägenheterna. 

I övrigt lämnas uppgifter i bostadsdatasystemet ut för de ändamål som fastställs i lag. 

Varför behövs ett bostadsdatasystem?

Bostadsdatasystemet förbättrar tillgängligheten och tillförlitligheten av uppgifter och ägaranteckningar som gäller bostadslägenheter. Tidigare har det inte funnits tillgång till jämförbara, centraliserade och omfattande uppgifter om husbolag, aktielägenheter i husbolag, ägande eller pantsättning av aktielägenheter. Centraliserade uppgifter tillgodoser många informationsbehov i samhället och gör det möjligt att utveckla e-tjänsterna. 

Hur överförs uppgifter om gamla husbolag till bostadsdatasystemet?

Gamla husbolag som grundats före 2019 överför själva sina aktieböcker till bostadsdatasystemet. Husbolag som inte använder ett disponentsystem kan göra överföringen via tjänsten för överföring av aktiebok. Om ett husbolag anlitar en professionell disponent, bör bolaget kontakta disponenten.

Överföringen är obligatorisk för bostadsaktiebolag och frivillig för ömsesidiga fastighetsaktiebolag.

Hur ska nya husbolag förfara?

Nya husbolag som grundats efter den 1 januari 2019 upptas automatiskt till bostadsdatasystemet. Uppgifterna överförs direkt från Patent- och registerstyrelsen till bostadsdatasystemet, och husbolaget behöver inte vidta några separata åtgärder. Den elektroniska ägaranteckningen ersätter de fysiska aktiebreven.

Hur vet jag om mitt husbolag redan överfört aktieboken?

När aktieboken för ditt husbolag har överförts till bostadsdatasystemet, informerar husbolaget aktieägarna om detta. Du kan med disponenten eller Lantmäteriverkets kundservice kontrollera huruvida ditt bostadsbolags aktiebok redan har förts in i bostadsdatasystemet.

Vad ska aktieägaren göra?

Först överför gamla husbolag som grundats före 2019 själva sina aktieböcker till bostadsdatasystemet. Därefter ansöker aktieägaren om registrering av ägandet vid Lantmäteriverket inom 10 år från överföringen av aktieboken. 

Om aktierna byter ägare före detta, är det bra att beakta att det är obligatoriskt att registrera den nya ägarens ägande inom två månader efter överlåtelsen. Lantmäteriverket makulerar det fysiska aktiebrevet samtidigt som ägandet registreras.

Vad ska jag göra, om mitt fysiska aktiebrev förkommit?

Om det fysiska aktiebrevet har försvunnit eller blivit förstört, ska du ansöka om makulering av aktiebrevet hos tingsrätten. Om makulering av aktiebrevet har sökts innan bolaget har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet, ska bolaget ge ett nytt aktiebrev eller åtminstone ett interimsbevis i stället för det dödade brevet.

Om makulering har sökts efter överföringen av aktieboken, behöver bolaget inte längre utfärda ett nytt aktiebrev i stället för det dödade brevet. Då ska du foga ett domstolsbeslut om makulering av aktiebrevet till ansökan om registrering av äganderätt. 

Hur ansöker jag om registrering av ägande när mitt aktiebrev står som säkerhet för ett lån i banken?

Om lägenheten har ställts som säkerhet för ett lån, kan du komma överens med banken om att banken för din räkning och med ditt samtycke ska sköta de åtgärder som behöver vidtas i anslutning till registreringarna och makuleringen av aktiebrevet. 

Bostadsdatasystemets innehåll och omfattning

Varifrån inhämtas uppgifter till bostadsdatasystemet?

Nya husbolag som grundats 2019 eller senare bildas elektroniskt i Patent- och registerstyrelsens e-tjänst. Därifrån överförs uppgifterna om aktielägenheterna och deras första ägare direkt till bostadsdatasystemet. Sedan en aktielägenhet har grundats ingår den i bostadsdatasystemet och har en elektronisk ägaranteckning. 

Gamla bolag som grundats före 2019 överförs till bostadsdatasystemet i två steg. Den första åtgärden är att husbolaget överför aktieboken och uppgifterna om inlösenklausuler till bostadsdatasystemet före utgången av 2023. Överföringen är obligatorisk för bostadsaktiebolag och frivillig för ömsesidiga fastighetsaktiebolag.

När aktieboken har överförts till bostadsdatasystemet, ska varje aktieägare ansöka om elektronisk registrering av ägande och om makulering av aktiebrev hos Lantmäteriverket. 

Hur säkerställs det att ett husbolag har överfört uppgifterna om aktieboken till bostadsdatasystemet? 

Överföring av aktiebok är en lagstadgad skyldighet för husbolag. Lantmäteriverket tar inte ut en avgift för överföring av aktiebok om husbolaget överför aktieboken inom utsatt tid. Efter överföringen övergår ansvaret för förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket.

Kan bostadsdatasystemet användas vid husbolagets administrativa uppgifter, t.ex. sammanställning och utskick av protokoll och möteskallelser?

Ärenden som gäller förvaltning av husbolaget sköts även framöver i bolagets system. Det går att få ut aktieboken och aktieägarnas kontaktuppgifter från bostadsdatasystemet, men till exempel möteskallelser och protokoll skapas fortfarande i bolagets system.

Hur kommer bostäder som ägs av dödsbon att visas i bostadsdatasystemet? 

Huruvida uppgifter om aktieägare i oskiftade dödsbon visas i bostadsdatasystemet eller inte beror på om en aktielägenhet fortfarande besitts med ett fysiskt aktiebrev eller om aktielägenheten redan har en elektronisk ägaranteckning.

Om husbolaget har överfört aktieboken, men aktielägenheten besitts med ett fysiskt aktiebrev, visas uppgifterna om ägaren i aktieboken på det sätt som husbolaget har lämnat uppgifterna i anslutning till överföringen av aktieboken till bostadsdatasystemet. 

Det är endast den avlidne som kan vara införd som ägare av aktielägenheten i aktieboken, eller utöver den avlidne

  • delägare i ett oskiftat dödsbo samt representant för dödsboet 
  • delägare i ett oskiftat dödsbo
  • representant för ett oskiftat dödsbo.

Om en aktielägenhet har en elektronisk ägaranteckning och det oskiftade dödsboet innehar en ägarandel efter att dödsboets ägande registrerats, visas den avlidne och alla dödsbodelägare samt kontaktuppgifter för en eventuell representant i bostadsdatasystemet. 

Någon historik anges inte i systemet, men enligt lagen ska bolagens historik vara dokumenterad för tio år. Ska husbolagen fortfarande upprätthålla historik? 

Ägaruppgifter antecknas i bostadsdatasystemet först efter att aktieboken förts över. Husbolaget ska ha historik över de tidigare aktieägarna till aktielägenheterna för tio föregående år. Tio år räknas för varje lägenhet från det datum då en ny ägare registreras i aktieboken i bostadsdatasystemet.

Ömsesidiga fastighetsaktiebolag och bostadsandelslag

Kommer uppgifterna om gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag också att överföras till det elektroniska registret på samma sätt som uppgifterna om bostadsaktiebolag?

Vid behov kan gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag som grundats före 2019 registrera sig i bostadsdatasystemet. I så fall ska bolaget göra en ändring av bolagsordningen, dvs. förse bolagsordningen med en bestämmelse om att aktierna i bolaget har skrivits in i det aktielägenhetsregister som avses i lagen om ett bostadsdatasystem.

Efter att ändringen av bolagsordningen har registrerats ska bolaget överföra förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket. 

Är ömsesidiga fastighetsaktiebolag som bildats efter 1.1.2019 tvungna att ansluta sig till bostadsdatasystemet?

Nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag ingår automatiskt i bostadsdatasystemet.

Gäller lagen om ett bostadsdatasystem bostadsandelslag?

I detta skede gäller reformen endast bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Enligt den information som finns i dag kommer bostadsandelslagen att anslutas till bostadsdatasystemet vid en senare tidpunkt.

Överföring av aktiebok

Frågor om överföring av aktiebok finns på Vanliga frågor om överföring av aktiebok (på finska, kommer snart också på svenska).

Till husbolag

Frågor om överföring av aktiebok finns på Vanliga frågor om överföring av aktiebok (på finska, kommer snart också på svenska).

Kan bostadsdatasystemet användas vid husbolagets administrativa uppgifter, t.ex. sammanställning och utskick av protokoll och möteskallelser?

Efter överföringen av en aktiebok är det Lantmäteriverket som ansvarar för förvaltningen av aktieboken. Husbolaget får uppgifter om aktieboken och aktieägarnas kontaktuppgifter från bostadsdatasystemet.

Ärenden som gäller förvaltning av husbolaget, till exempel möteskallelser och protokoll, sköts även framöver i bolagets system.

Vad ska vi göra om uppgifterna om husbolagets representant inte är riktiga i handelsregistret?

Uppgifterna om representanterna uppdateras via Patent- och registerstyrelsens webbplats.

Vilka uppgifter lämnas från bostadsdatasystemet till husbolaget när en aktielägenhet byter ägare? Ska den nya ägaren fortfarande lämna uppgifter till husbolaget eller disponenten, t.ex. uppgifter om vederlagsansvaret?

Anmälan om ägarbyte som skickas till bolaget innehåller information om den nya ägaren, förvärvet och förvärvsdatumet. Den nya ägaren ska kontakta husbolaget för att de administrativa ärendena ska bli skötta.

Ska husbolagen framöver lämna kontaktpersonernas uppgifter till Lantmäteriverket, t.ex. uppgifter om byte av disponent eller styrelsens ordförande?

Uppgifterna om de ansvariga personerna i husbolagen inhämtas alltid från handelsregistret och bolagen ska uppdatera dem via Patent- och registerstyrelsens e-tjänst. Dessutom är det viktigt att uppdatera husbolagens kontaktuppgifter, såsom e-postadresser, i handelsregistret.

Får husbolagets e-postadress som anges under bolagets kontaktuppgifter i handelsregistret vara en icke offentlig adress?

Husbolagets kontaktuppgifter som finns i handelsregistret är offentlig information. De kontaktuppgifter som finns i handelsregistret ska alltid vara aktuella. E-postadress är ingen obligatorisk uppgift, men om ett husbolag vill ha meddelanden från bostadsdatasystemet på elektronisk väg, ska e-postadressen uppges till handelsregistret.

Aktiebrev

I vilket skede makuleras det fysiska aktiebrevet?

Lantmäteriverket makulerar det fysiska aktiebrevet när ägandet första gången registreras i bostadsdatasystemet på elektronisk väg. Aktieägaren ska lämna in det fysiska aktiebrevet till Lantmäteriverket tillsammans med ansökan om registrering. De kan skickas per post eller lämnas in på Lantmäteriverkets kundserviceställe.  

Kan jag ändå få ett papper som bevis på mitt ägande? Hur kan jag visa att jag äger en aktielägenhet?

Framöver visas ägandet genom en elektronisk ägaranteckning. Ägaruppgifterna visas i bostadsdatasystemet. När aktielägenheten har en elektronisk ägaranteckning, kan en privatkund avgiftsfritt via Lantmäteriverkets e-tjänst se de grundläggande uppgifter om de lägenheter som kunden äger.

Hos Lantmäteriverket kan du beställa en aktielägenhetsutskrift som visar uppgifter om den elektroniska ägaranteckningen, pantsättningarna och begränsningarna för aktielägenheten. Läs mer om beställning av utskrifter på Lantmäteriverkets webbplats

Hur ska jag göra om jag vill få det makulerade fysiska aktiebrevet och behålla den som minne?

I ansökan om registrering av äganderätt ställs frågan ”Vill du att aktiebrevet återlämnas efter att brevet makulerats?”. När du kryssar för ”Ja”, skickar Lantmäteriverket tillbaka ansökan om ett makulerat aktiebrev till kontaktpersonen.

Lantmäteriverket tar ut en avgift enligt prislistan för återlämnande av ett makulerat aktiebrev eller ett interimsbevis.

Kan aktieägaren konvertera aktiebrevet till en elektronisk anteckning utan att det är fråga om köp? 

Ja. Aktieägaren kan ansöka om registrering av sin rätt omedelbart efter att husbolaget har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet. Aktieägaren är dock tvungen att ansöka om registrering av äganderätt inom tio år efter att aktieboken har överförts. 

Vad ska jag göra, om mitt fysiska aktiebrev har förkommit?

Om det fysiska aktiebrevet har försvunnit eller blivit förstört, ska du ansöka om makulering av aktiebrevet hos tingsrätten. Om makulering av aktiebrevet har sökts innan bolaget har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet, ska bolaget ge ett nytt aktiebrev eller åtminstone ett interimsbevis i stället för det dödade brevet.

Om makulering har sökts efter överföringen av aktieboken, behöver bolaget inte längre utfärda ett nytt aktiebrev i stället för det dödade brevet. Då ska du foga ett domstolsbeslut om makulering av aktiebrevet till ansökan om registrering av äganderätt. 

Om vi uppdelar bolagets lokaler, t.ex. bilplatserna eller gårdskarlsbostaden, i aktier, behöver vi låta trycka aktiebrev?

Ett gammalt bolag som ännu inte har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet: I en sådan situation ska en husbolaget först göra en ändring av bolagsordningen på Patent- och registerstyrelsen. Sedan överför husbolaget aktieboken. Den första ägaren av aktierna ska registreras i bostadsdatasystemet utifrån bolagets anmälan, och aktiebreven behöver inte tryckas.

Om husbolaget inte överför aktieboken till bostadsdatasystemet, ska aktiebreven om de nya aktielägenheterna tryckas eller så ska interimsbevis utfärdas. (Aktieboken ska dock överföras före 2023.)

Ett nytt bolag eller ett gammalt bolag som redan har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet: Husbolaget ska göra en ändring av bolagsordningen på Patent- och registerstyrelsen. Eftersom husbolaget redan är infört i bostadsdatasystemet trycks inga aktiebrev längre, utan ägandet visas genom en elektronisk ägaranteckning.

Bostadsaktiebolaget är grundat före 2019. Det är ett RS-objekt. Ska aktiebreven tryckas om RS-förfarandet inleds först 2021?

Aktiebreven behöver inte tryckas om bostadsaktiebolaget (byggherren) gör enligt följande: först överförs husbolagets aktiebok (de stiftande delägarna som aktieägare) till bostadsdatasystemet. Sedan ansöker de stiftande delägarna om registrering av äganderätt utifrån en utredning som husbolagets beslutföra styrelse gett.

Därefter inleds ett RS-förfarande, och RS-banken anmäler RS-begränsningarna till bostadsdatasystemet. Efter förfarandet anmäler RS-banken ägarna till systemet.

Registrering av äganderätt och samtycke

Hur söks registrering av ägande?

Registrering av ägande ska sökas med ansökan.

När en aktielägenhet har en elektronisk anteckning i bostadsdatasystemet, behöver köparen ett samtycke av säljaren för att kunna registrera sitt ägande. Om aktielägenheten inte har någon elektronisk ägaranteckning, registreras äganderätten utifrån anteckningen om överlåtelse i aktiebrevet. Då ska det ursprungliga aktiebrevet eller ett interimsbevis bifogas ansökan.

Med hjälp av Lantmäteriverkets ärendehanteringshjälp kan du enkelt kontrollera hur registrering av ägande görs i olika situationer.

Behöver jag separat ansöka om registrering av ägande av en bilplats?

Om en bilplats förvaltas med en separat aktiegrupp, ska registrering av ägande sökas på samma sätt som för en aktielägenhet. Då har bilplatsen ett separat aktiebrev. 

Om bilplatsen hör till de lokaler som besitts med lägenhetens aktiegrupp, behöver registrering inte sökas särskilt. Objekt som besitts med en aktiegrupp visas i bolagsordningen och aktielägenhetsutskriften. 

Vad händer om säljaren inte ger sitt samtycke till en elektronisk ägaranteckning efter köpet?

Att säljaren inte ger sitt samtycke efter köpet motsvarar i dag i sak att säljaren inte överlåter aktiebrevet. Precis som i fråga om överlåtelse av aktiebrevet kan parterna i samband köpet komma överens om när samtycket ska ges. Om säljaren bryter mot överenskommelsen, kan köparen i sista hand väcka talan för att förplikta säljaren att överlåta aktiebrevet eller att framöver ge sitt samtycke.

Säljarens samtycke kan även visas genom att en kopia av köpebrevet och säljarens kontaktuppgifter lämnas i samband med ansökan så att säljaren vid behov kan höras. Det är viktigt att ordna samtycket redan vid köptillfället. 

Vilka är sanktionerna om registreringen av ägandet inte sker inom utsatt tid?

En föreskriven tidsfrist för ansökan om registrering gäller endast den första överlåtelsen efter överföring av aktieboken. Beroende på situation är denna frist två månader antingen efter att köpebrevet undertecknats eller äganderätten överförts. Om ansökan lämnas in för sent, höjs registreringsavgiften med 20 procent för varje begynnande tvåmånadersperiod som ansökan blir försenad. Om registrering av ägande inte har sökts inom tio år efter överföringen av aktieboken, upphör aktieägarens rätt att delta i bolagsstämman.

Efter den första registreringen och makuleringen av aktiebrevet finns det ingen föreskriven tidsfrist för registrering av förvärvet. Registrering av äganderätt är dock en förutsättning för att få utöva de rättigheter som aktierna ger, till exempel att delta i bolagsstämman och att pantsätta aktierna. 

Det nya ägandet bör registreras omedelbart. På så sätt kan ägaren säkerställa bland annat att den förra ägaren inte längre kan överlåta eller pantsätta aktielägenheten. Registrering av ägande eller av pantsättning sker med samtycke av den ägare som är införd i bostadsdatasystemet.

Vad kostar registrering av ägande i bostadsdatasystemet?

Det gällande priset för registrering av ägande anges på Lantmäteriverkets prislista.

Jag äger fem aktielägenheter i ett bolag. Är jag tvungen att betala registreringen av ägande separat för varje lägenhet?

Ja.

Om jag aldrig ska sälja min aktielägenhet och inte vill anteckna lägenheten i några register, måste jag ändå delta i systemet?

Ja, men den som äger en aktielägenhet behöver inte vidta några omedelbara åtgärder till följd av att bostadsdatasystemet införs. En enskild aktieägare ska handla på samma sätt som tidigare fram till dess att husbolaget överfört aktieboken. Först efter detta kan ägandet av en enskild aktielägenhet registreras i det elektroniska systemet.

Tidsfristen för ansökan om registrering är tio år efter överföringen av aktieboken. Å andra sidan behöver aktieägaren inte längre förvara aktiebrevet och betala för förvaringen, och det finns ingen risk för att aktiebrevet kommer bort. I framtiden blir det dessutom lättare att hantera överlåtelser eftersom man kan använda elektroniska handelssystem. Det blir också enklare att använda bostaden som säkerhet.

Offentlighet, tillförlitlighet och sekretess

Är uppgifterna i bostadsdatasystemet offentliga?

Uppgifterna i bostadsdatasystemet är i huvudsak offentliga. Offentlighet är dock inte lika med obegränsad tillgång till uppgifterna. Systemet innehåller personuppgifter och bestämmelser om utlämnande av personuppgifter utfärdas genom lag. 

Husbolagens aktieböcker är offentliga handlingar. Du kan inhämta uppgifter om en aktiebok genom att beställa aktieboken hos Lantmäteriverkets kundservice eller genom att ta del av boken på Lantmäteriverkets serviceställe. En offentlig aktiebok innehåller uppgifter om namnen på ägarna av aktielägenheterna. 

I övrigt lämnas uppgifter i bostadsdatasystemet ut för de ändamål som fastställs i lag.

På vilket sätt säkerställs det att bostadsdatasystemet är robust och tillförlitligt?

Bestämmelser om förvaltning av bostadsdatasystemet finns i lag. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om förfarandet för registrering och om förutsättningarna för registrering samt om vilka uppgifter som ska registreras i bostadsdatasystemet.

Registrering av ägande och av pantsättningar är myndighetsarbete. De uppgifter om ägande, pantsättningar och begränsningar som förts in i registret garanteras offentlig tillförlitlighet. Till exempel fastighetsägaruppgifterna har redan i flera årtionden endast funnits i ett elektroniskt register. 

På vilket sätt beaktas GDPR (EU:s allmänna dataskyddsförordning) när uppgifter skickas per e-post?

Lantmäteriverket skickar sekretessbelagda uppgifter och uppgifter som innehåller personbeteckningar som krypterad e-post via en nedladdningstjänst eller en gränssnittstjänst.

Informationstjänster

Hur får jag uppgifter från bostadsdatasystemet?

Uppgifter lämnas ut från bostadsdatasystemet via olika e-tjänster och i form av utskrifter. Mer information om utskrifter ges i frågorna nedan.

I Lantmäteriverkets e-tjänst kan privatkunder se avgiftsfritt de grundläggande uppgifterna om den egna aktielägenheten, om aktielägenheten redan har en elektronisk ägaranteckning. Än så länge kan privatkunder endast köpa utskrifter ur bostadsdatasystemet per telefon eller e-post från Lantmäteriverkets kundservice.

Organisationskunder kan köpa utskrifter ur bostadsdatasystemet genom att beställa dem på webblanketten.

Husbolag och disponenter får de uppgifter som de behöver i sin vanliga verksamhet avgiftsfritt från Lantmäteriverkets tjänst för överföring av aktiebok. Bolagets disponent eller styrelseordförande som är införd i handelsregistret kan logga in i tjänsten för överföring av aktiebok och inhämta husbolagets aktiebok och en lista över aktieägarnas kontaktuppgifter för husbolaget. Motsvarande uppgifter kan senare också överföras direkt till disponentsystem via Huoneistotietojen kyselypalvelu. Läs mer om informationstjänster för husbolag på Informationstjänster för husbolag.

Vissa aktörer, såsom banker och fastighetsmäklare, kan få uppgifter ur bostadsdatasystemet via den egna systemleverantörens tjänst. Uppgifter kan inhämtas via söktjänsten och utskriftstjänsten.

Vad är aktielägenhetsutskrift?

Med aktielägenhetsutskrift avses en utskrift om en enskild aktiegrupp. Utskriften innehåller grundläggande uppgifter om aktiegruppen och de uppgifter om ägande, pantsättningar och begränsningar som är införda i bostadsdatasystemet. Ägarnas kontaktuppgifter ingår inte i utskrifterna. 

Se mer information och exempel på Lantmäteriverkets webbplats.

Vad är aktiebok?

Med aktiebok avses ett bolags sammandrag av de uppgifter om aktier, aktielägenheter och aktieägare som finns i bostadsdatasystemet. Nya aktieägare antecknas i aktieboken när äganderätten har registrerats och en utredning om betald överlåtelseskatt erhållits.

Se mer information och exempel på Lantmäteriverkets webbplats.

Vad kostar utskrifter ur bostadsdatasystemet?

Prislistan finns på Lantmäteriverkets webbplats.

Varför visas inte ägaruppgifter på aktielägenhetsutskriften?

Det kan finnas flera skäl till att ägaruppgifter saknas. I allmänhet beror avsaknad av ägaruppgifter på att det ännu inte har sökts en elektronisk ägaranteckning för aktielägenheten.

Gamla husbolag som grundats före 2019 överförs till bostadsdatasystemet i två steg. Först överför husbolaget förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket och sedan ansöker aktieägaren om en elektronisk ägaranteckning för sin aktielägenhet. Ägaruppgifterna visas på aktielägenhetsutskriften först efter att en elektronisk ägaranteckning har registrerats för aktielägenheten och det fysiska aktiebrevet har makulerats på Lantmäteriverket. Före detta är aktiernas form på utskriften Aktiebrev och under Äganderätter anges ”Inga äganderätter har antecknats i aktielägenhetsregistret”.

På aktielägenhetsutskriften för ett nytt husbolag som grundats 2019 eller senare finns en automatisk ägaranteckning, varvid aktiernas form på utskriften är Elektronisk anteckning. Om det på utskriften ändå finns noteringen ”Inga äganderätter har antecknats i aktielägenhetsregistret” under Äganderätter, kan orsaken till att ägaruppgifterna saknas vara att husbolaget gjort en ändring av bolagsordningen. Efter ändringen av bolagsordningen registreras ägaruppgifter antingen på husbolagets anmälan eller på ägarens ansökan. Läs mer om situationer där bolagsordningen ändras på Ändringar av bolagsordningen.

Om en av ägarna till en aktielägenhet har spärrmarkering visas inte uppgifterna om ägarna på någon utskrift ur bostadsdatasystemet.

Aktiegruppsbeteckning

Hur skapas aktiegruppsbeteckningar och när?

Aktiegruppsbeteckningar skapas när ett nytt bolag bildas i Patent- och registerstyrelsens e-tjänst. För gamla bolag skapas aktiegruppsbeteckningar när aktieboken har överförts till bostadsdatasystemet. Om husbolaget skapar en strukturerad bolagsordning i Patent- och registerstyrelsens e-tjänst redan före överföring av aktieboken, skapas aktiegruppsbeteckningarna i samband med detta.