Bakgrundsinformation

På denna sida finns information om bl.a. bostadsdatasystemets mål, bakgrund och grundtanke.

Vänligen kontakta Lantmäteriverkets kommunikation i frågor som gäller bostadsdatasystemet.

 

Innehåll

Uppgifterna om 1,5 miljoner aktielägenheter samlas i ett nytt system

Varför behövs ett bostadsdatasystem?

Vad innebär införande av bostadsdatasystemet?

Först agerar husbolagen

Aktieägaren ansöker om elektronisk ägaranteckning

Användning av aktielägenhet som säkerhet för lån

I bostadsdatasystemet registreras även begränsningar

Om husbolaget har bildats efter 1.1.2019

Olika förfaranden under övergångsperioden

Åtkomsten till information blir bättre

Mot elektroniska tjänster

Tidsplan

Avgifter för bostadsdatasystemet

Lagstiftning

Mer information

 

Uppgifterna om 1,5 miljoner aktielägenheter samlas i ett nytt system

Först agerar husbolagen, sedan aktieägarna

I Finland finns det cirka 100 000 husbolag och i dessa cirka 1,5 miljoner aktielägenheter. Över 1 000 nya husbolag grundas varje år. När lagen om bostadsdatasystem trädde i kraft 1.1.2019 började insamlingen av uppgifter om husbolag och aktielägenheter i ett riksomfattande bostadsdatasystem.

Varför behövs ett bostadsdatasystem?

Lägenheter är ofta finländarnas viktigaste egendom. Om husbolag, aktielägenheter i husbolag, ägande och pantsättning av aktielägenheter finns det finns dock inte heltäckande uppgifter som är tillgängliga på ett centraliserat sätt.
Aktiebrevet på papper används för att bevisa ägande, byte eller för användning av aktielägenheter som säkerhet för lån. Att överföra aktiebrev från ett ställe till ett annat är besvärligt, det medför kostnader och dröjsmål i bostadshandeln, och utvecklingen av elektroniska tjänster inom branschen försvåras.

Bostadsdatasystemet underlättar arbetet för tiotusentals människor som arbetar i husbolag, inom disponentverksamhet, fastighetsförmedling, i banker och inom offentlig förvaltning. Medborgarnas tillgänglighet till uppgifter förbättras, när uppgifterna om aktielägenheternas ägare och pantsättningar finns i ett register, som förs av en myndighet, och vars uppgifter är offentligt tillförlitliga.

Vad innebär införande av bostadsdatasystemet?

  • Grunduppgifterna om husbolaget och aktielägenheten samlas på ett och samma ställe före utgången av 2022. Detta genomförs genom att överföra husbolagets aktiebok till bostadsdatasystemet. Överföringen av aktieboken kräver åtgärder av husbolaget och disponenten.
  • För varje aktielägenhet införs elektroniska ägaruppgifter i registret. Den elektroniska registeranteckningen ersätter aktiebrevet på papper och alla aktiebrev makuleras hos Lantmäteriverket. Detta kräver åtgärder av aktieägaren. När aktielägenheten har elektroniska ägaruppgifter, är det möjligt att registrera pantsättningar och begränsningar för lägenheten.
  • Husbolag som bildats efter 1.1.2019 registreras i bostadsdatasystemet genast när de bildas. Inga aktiebrev har tryckts.
  • Övergångsperioden är lång och under övergångsperioden finns det olika förfaranden beroende på husbolagets och aktielägenhetens situation.
  • Husbolagets aktiebok är tillgänglig i bostadsdatasystemet efter att husbolaget har överförts till bostadsdatasystemet. Om aktielägenheten har en elektronisk ägaranteckning är uppgifter om aktielägenhetens ägande, pantsättningar och begränsningar tillgängliga i bostadsdatasystemet.

Först agerar husbolagen

Gamla husbolag som bildats före 2019 överförs till bostadsdatasystemet i två steg. Först överför husbolagen uppgifter om bolaget och dess lägenheter till bostadsdatasystemet genom att överföra bolagets aktiebok till systemet. Därefter kan aktieägarna göra en ansökan om registrering av ägande för lägenheterna hos Lantmäteriverket. 

Gamla bostadsaktiebolag ska överföra bolagets aktiebok till bostadsdatasystemet före utgången av 2022. För ömsesidiga fastighetsaktiebolag är överföringen frivillig. Husbolagets styrelse fattar beslut om överföringen av aktieboken, och aktieägarna ska informeras om överföringen.

På våren 2020 öppnar Lantmäteriverket en tjänst för överföring av aktiebok, genom vilken husbolagen kan överföra sin aktiebok till bostadsdatasystemet via ett användargränssnitt. Tjänsten är avsedd för mindre husbolag som inte använder sig av ett fastighetsförvaltningssystem. Husbolag kan även överföra sin aktiebok till bostadsdatasystemet genom att lämna de uppgifter som ska överföras till Lantmäteriverket på en pappersblankett.

Många husbolag och disponenter använder fastighetsförvaltningssystem som inbegriper förvaltning av aktieböckerna. Uppgifter från fastighetsförvaltningssystemen kan användas som utgångsdata vid överföringen av uppgifter i aktieböcker. I detta syfte kommer Lantmäteriverket att tillhandahålla gränssnitt till fastighetsförvaltningssystemen i slutet av 2020. Samtidigt blir det möjligt att överföra data från bostadsdatasystemet till fastighetsförvaltningssystemen.

Efter överföringen av aktieboken överförs ansvaret för förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket och bolaget får de uppgifter som behövs för förvaltning från bostadsdatasystemet. Bolagets ansvar för att utreda ägande upphör, eftersom Lantmäteriverket registrerar ägandet.

Aktieägaren ansöker om elektronisk ägaranteckning

Efter överföringen av aktieboken ska varje aktieägare ansöka om registrering av ägande av sin aktielägenhet hos Lantmäteriverket. I samband med detta makulerar Lantmäteriverket aktiebrevet på papper.

Aktieägaren kan när som helst efter överföringen av aktieboken ansöka om registrering av ägande av sin aktielägenhet. Tidsfristen för ansökan om registrering är tio år efter överföringen av aktieboken. Om banken har aktiebrevet som säkerhet för lån, kan även banken ansöka om registrering av ägande för aktieägarens räkning.

Det är obligatoriskt att registrera ägande om lägenheten byter ägare för första gången efter överföringen av aktieboken. Den nya ägaren måste ansöka om registrering av ägande hos Lantmäteriverket inom två månader från köpslutet eller från att äganderätten överförts. Samtidigt makuleras aktiebrevet på papper.

Efter registreringen av ägande bevisas äganderätten till aktielägenheten med anteckningen i registret i stället för med aktiebrevet på papper. Samtidigt försvinner risken för att aktiebrevet på papper förstörs eller kommer bort.
Den första registreringen av ägande grundar sig på ett aktiebrev på papper som ska lämnas till Lantmäteriverket. När aktielägenheten redan har en elektronisk ägaranteckning är förutsättningen för registrering att den tidigare ägaren ger sitt samtycke till registreringen av den nya ägarens ägande.

Läs mer på För lägenhetsägare.

Användning av aktielägenhet som säkerhet för lån

Aktielägenheter används ofta som säkerhet för lån och då har aktiebrevet på papper överlämnats till banken som säkerhet för lånet. När aktiebrevet har ersatts av en elektronisk ägaranteckning, kan en elektronisk anteckning om pantsättning registreras.

Registrering av pantsättning ansöks av panthavaren, vanligtvis banken som beviljar lånet. Pantsättning förutsätter alltid samtycke från aktielägenhetens ägare.

I bostadsdatasystemet registreras även begränsningar

I bostadsdatasystemet registreras begränsningar, som kan begränsa användningen eller överlåtelsen av aktielägenheter. Bestämmelser om registrering av begränsningar finns i lagen.

I bostadsdatasystemet antecknas utmätningar, säkringsåtgärder, konkurser och företagssaneringar. Anteckningarna görs på grundval av anmälan från en myndighet, ett konkursbo eller en utredare.

Som övrig begränsning antecknas rätt som grundar sig på lag eller testamente och som begränsar aktieägarens rätt att överlåta aktien. Till dessa hör den efterlevande makens besittningsrätt och nyttjanderätt som baserar sig på testamente. Dessa begränsningar antecknas i registret på ansökan av rättsinnehavaren eller på tjänstens vägnar.

Utöver dessa antecknas i registret även begränsningar som föreskrivs annorstädes i lagen, t.ex. begränsningar som anmäls av en RS-bank. RS-förfarandet är ett förfarande enligt lagen om bostadsköp, och förfarandet skyddar under byggskedet den som köper en ny bostad.

Om husbolaget har bildats efter 1.1.2019

Bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag som bildats efter 1.1.2019 ska bildas via Patent- och registerstyrelsens FODS-tjänst, från vilken uppgifterna om bolaget, aktielägenheterna och deras ägare importeras direkt till bostadsdatasystemet. Inga aktiebrev trycks för aktielägenheterna, utan uppgifterna om aktielägenheterna, ägarna, pantsättningarna och begränsningarna finns i bostadsdatasystemet.

När en aktielägenhet byter ägare eller pantsätts, registreras ändringarna i bostadsdatasystemet på ansökan av den nya ägaren eller panthavaren. Även begränsningarna i besittningsrätten till aktielägenheter antecknas i bostadsdatasystemet.

Olika förfaranden under övergångsperioden

Att samla in och överföra uppgifterna till bostadsdatasystemet är en enorm uppgift som förutsätter åtgärder från många olika parter. Övergångsperioderna är långa och under perioderna ska olika förfaranden kunna hanteras.

Knappt 10 % av aktielägenheterna byter ägare årligen till exempel i samband med köp eller arv. Hur den nya ägaren ska agera beror på husbolagets och aktielägenhetens situation.

Först ska det utredas om husbolaget ingår i bostadsdatasystemet. Husbolaget, disponentintyget eller Lantmäteriverket kan ge information om husbolagets situation. Alla husbolag som bildats efter 1.1.2019 ingår i bostadsdatasystemet, och alla husbolag som bildats före detta datum ska övergå till bostadsdatasystemet före utgången av 2022.

Om husbolaget ingår i bostadsdatasystemet ska det utredas om enskilda aktielägenheter besitts genom ett aktiebrev på papper eller om aktiebrevet har makulerats och en elektronisk ägaranteckning har registrerats för aktielägenheten. Inga aktiebrev har tryckts för aktielägenheter i husbolag som bildats efter 1.1.2019, utan aktielägenheterna har alltid en elektronisk ägaranteckning.

Lantmäteriverkets ärendehanteringshjälp hjälper aktieägaren att registrera sitt ägande i bostadsdatasystemet i olika situationer.

Åtkomsten till information blir bättre

Det viktigaste målet med införandet av bostadsdatasystemet är att förbättra åtkomsten till information. Bostadsdatasystemet kommer i fortsättningen att vara en riksomfattande databas över husbolagens grundläggande uppgifter, aktielägenheter, deras ägare, pantsättningar och begränsningar. Lantmäteriverket tillhandahåller information till bland annat husbolag, aktieägare, företag, myndigheter och medborgare. Uppgifter om husbolaget och dess aktielägenheter blir tillgängliga genast när husbolaget har bildats i PRS:s tjänst eller när aktieboken har överförts till bostadsdatasystemet.

Informationstjänsten tillhandahålls först som utskrifter. Det är möjligt att beställa husbolagets aktiebok och aktielägenhetsutskrifter från Lantmäteriverket. Aktieboken omfattar grundläggande uppgifter om bolaget, aktielägenheterna och deras ägare. I en aktielägenhetsutskrift ingår uppgifter som gäller en enskild lägenhet: grundläggande uppgifter om bolaget, lägenheten, ägarna, pantsättningarna och begränsningarna. Dessa utskrifter krävs till exempel i samband med bostadsaffärer.

Från 2020 utvidgas informationstjänsterna när informationstjänsten tillhandahålls genom gränssnittstjänster till husbolag och övriga yrkesmässiga användare. Genom gränssnittstjänsterna kan en aktiv användare av uppgifterna, till exempel en bank eller fastighetsmäklare, hämta aktuella uppgifter från bostadsdatasystemet direkt till sitt eget system.

Mot elektroniska tjänster

Vid planeringen av bostadsdatasystemet har särskild uppmärksamhet fästs vid elektronisk ärendehantering, vilket man även har försökt att beakta i lagstiftningen. Ansökan kan i framtiden göras och dess behandling kan uppföljas via e-tjänsten och gränssnittstjänsterna. En elektronisk tjänst planeras även för givande av det samtycke som krävs för registrering av ägande och pantsättning.

Den privata sektorns tjänsteproducenter har en betydande roll i framtagningen av nya tjänster. Lantmäteriverket ansvarar för genomförandet av gränssnittstjänsterna, till exempel gränssnitt för informationstjänster och ansökningar, medan den privata sektorns tjänsteproducenter ansvarar för slutanvändarnas, t.ex. bankernas, tjänster.

Läs mer om gränssnitt under avsnittet för tekniska gränssnitt (på finska).

Tidsplan

En mer detaljerad tidsplan finns på Tidsplan.

Avgifter för bostadsdatasystemet

I samband med registrering av ägande, pantsättning eller begränsning uppbärs en engångsavgift för inskrivning. Aktieägarna får uppgifter om bostäderna som de äger avgiftsfritt efter att äganderätten har registrerats i bostadsdatasystemet.

Överföringen av aktieboken är avgiftsfri för husbolag när överföringen görs senast 31.12.2022. Husbolag får de uppgifter som behövs för förvaltningen av bolaget avgiftsfritt från bostadsdatasystemet.

Avgifterna fastställs i en förordning utfärdad av jord- och skogsbruksministeriet.

Exakta priser finns i Lantmäteriverkets prislista.

Lagstiftning

Lagen om ett bostadsdatasystem och lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem trädde i kraft 1.1.2019. Då ändrades även andra lagar, varav de viktigaste är lagen om bostadsaktiebolag och lagen om bostadsköp.

Mer information

Bostadsdatasystemet och systemets tjänster:

Jorma Turunen, programchef, Lantmäteriverket, tfn 040 179 5335, [email protected]
Saija Korhonen, inskrivningschef, Lantmäteriverket, tfn 040 710 8859, [email protected]

Lagstiftning:

Susanna Paakkola, lagstiftningsråd, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2448, [email protected]