Lagar som gäller bostadsdatasystemet ändras

Den 19 september 2022 lämnade statsrådet en regeringsproposition till riksdagen med förslag till ändring av vissa lagar som gäller bostadsdatasystemet. De föreslagna ändringarna gäller lagen om ett bostadsdatasystem, lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem och lagen om bostadsaktiebolag.

Regeringens proposition innehåller två funktionella helheter: bättre hantering av ändringar i aktiegrupper samt åtgärder som förbättrar tillgången till administrativa uppgifter om husbolag.

Med ändringar i aktiegrupper avses situationer där aktielägenheter ändras på ett eller annat sätt. Till exempel kan två aktielägenheter slås samman till en aktielägenhet eller en aktielägenhet delas upp i två separata aktielägenheter. I ett husbolag kan också uppstå helt nya aktier. 

Ändringar i aktiegrupper förutsätter alltid att husbolaget fattar beslut om ändring av bolagsordningen. Därefter registreras den ändrade bolagsordningen i ett system som förvaltas av Patent- och registerstyrelsen. Från Patent- och registerstyrelsens system överförs uppgifterna om de nya aktiegrupperna till Lantmäteriverkets bostadsdatasystem, där bland annat anteckningar om ägande och pantsättning av aktier förvaltas. 

Enligt förslaget ska verksamhetsmodellen förbättras så att husbolaget redan för beslut om ändring av bolagsordningen måste inhämta behövliga samtycken av rättsinnehavarna. Därigenom säkerställs att aktiegrupperna enligt den ändrade bolagsordningen kan användas i bostadsdatasystemet och att det på ansökan kan göras anteckningar om ägande och pantsättning som gäller dem.  

Med administrativa uppgifter om husbolag avses de uppgifter som nu fås genom en begäran om ett disponentintyg över en aktielägenhet. Uppgifterna används mycket till exempel vid bostadshandel eller vid ansökningar om lån. 

Syftet med reformen är att utveckla verksamheten så att de uppgifter som ges i ett disponentintyg ska bli tillgängliga genom bostadsdatasystemet. Då kan uppgifterna från bostadsdatasystemet överföras direkt till exempel till det system som en fastighetsmäklare använder, och uppgifterna från disponentintyget behöver inte längre matas in manuellt. Uppgifterna fås också i samma format om alla husbolag. 

I samband med reformen ändras uppgifterna om underhålls- och ändringsarbeten i husbolag till standardiserad form. Uppgifter i standardformat stöder husbolagens planmässiga underhåll och gör att behövliga underhållsåtgärder bättre kan förutses. 

De uppgifter som ska föras in i bostadsdatasystemet har vid beredningen av propositionen granskats ur branschens synvinkel så att de uppgifter som fås ur bostadsdatasystemet så väl som möjligt ska betjäna fastighetsförmedlingen, kreditinstituten, försäkringsverksamheten, husbolagens egen förvaltning och delägarnas tillgång till information. Efter reformen går det dessutom att från bostadsdatasystemet lämna ut information om husbolagslån till det positiva kreditupplysningsregistret, som syftar till att bland annat förebygga överskuldsättning. 

Utvidgningen av bostadsdatasystemet med administrativa uppgifter om husbolag ingår i planen för genomförande av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. 

Mer information:
Paavo Häikiö, projektchef, tfn 0295 162 009, paavo.haikio(at)gov.fi
Timo-Ville Nieminen, lagstiftningsråd, tfn 0295 162 379, timo-ville.nieminen(at)gov.fi